Gör några mellanslag hårda

koncept/appendix-frekvensplan.tex

@@ -15,7 +15,7 @@ \chapter{Svensk frekvensplan}
 \SIrange{432}{438}{\mega\hertz}.
 
 Med stöd av SFS~2022:511 har Post- och telestyrelsen (PTS)
-\emph{Förordning om elektronisk kommunikation} \cite{SFS2022:511}
+\emph{Förordning om elektronisk kommunikation}~\cite{SFS2022:511}
 publicerat PTSFS~2019:1 \emph{Allmänna råd om den svenska frekvensplanen}
 \cite{PTSFS2019:1}.
 Notera att PTS med viss regelbundenhet uppdaterar undantagsföreskrifterna,
@@ -36,7 +36,7 @@ \chapter{Svensk frekvensplan}
 Detaljregleringen gällande amatörradio i Sverige som bygger på ovanstående
 överenskommelser, förordningar och föreskrifter sker sedan i PTSFS~2020:5
 \emph{PTS föreskrift om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa
-  radiosändare} \cite{PTSFS2022:19}.
+  radiosändare}~\cite{PTSFS2022:19}.
 I föreskriften anges de frekvensband som i Sverige är tilldelade för
 amatörradio, och under vilka villkor frekvensbanden får användas för
 amatörradio.

koncept/appendix-kunskapskrav.tex

@@ -4,7 +4,7 @@ \chapter{Kunskapskrav i CEPT HAREC}
 %% k7per
 \noindent
 Den här upplagan av KonCEPT är baserad på CEPT T/R~61-02 Harmonised Amateur
-Radio Examination Certificate (HAREC) Edition 4 June 2016 \cite{TR6102}.
+Radio Examination Certificate (HAREC) Edition 4 June 2016~\cite{TR6102}.
 
 Själva kunskapskraven i HAREC finns beskrivna i
 ''Annex 6: Examination syllabus and requirements for a HAREC''.

koncept/bestaemmelser-itu-rr.tex

@@ -13,7 +13,7 @@ \section{ITU Radioreglemente (RR)}
 och koordinerar sig, bland annat genom gemensamt regelverk och standarder.
 Det är viktigt för att koordinera användning av spektrum och signalerna i det.
 
-ITU Radioreglemente (RR) \cite{ITU-RR} är det övergripande regelverket för att
+ITU Radioreglemente (RR)~\cite{ITU-RR} är det övergripande regelverket för att
 koordinera spektrumanvändning, det vill säga för alla former av
 radiorelaterad verksamhet.
 Det är det gemensamma ramverk som används, och varje land utgår från det för att
@@ -34,7 +34,7 @@ \section{ITU Radioreglemente (RR)}
 föreskrifter som reglerar all radio inklusive amatörtjänsten.
 Där ITU RR nämner begreppet ''administration'' så avses för Sveriges del PTS.
 
-Som del av ITU RR definieras ''Amateur services'' \cite[Article 25]{ITU-RR}.
+Som del av ITU RR definieras ''Amateur services''~\cite[Article 25]{ITU-RR}.
 Amatör- och Amatörsatellittjänsterna är radiokommunikationstjänster
 med syfte att tillhandahålla nödvändig kommunikation i händelse av
 naturkatastrofer, träna operatörer och tekniker i radio- och
@@ -50,17 +50,17 @@ \subsection{Artikel 1 (RR) Termer och definitioner}
 \index{radiostation}
 \label{amatörradio definitioner}
 
-1.56 (RR) \emph{Amatörtjänst} \cite[1.56]{ITU-RR}\\
+1.56 (RR) \emph{Amatörtjänst}~\cite[1.56]{ITU-RR}\\
 En radiokommunikationstjänst avsedd för självutbildning, inbördes
 kommunikation och tekniska undersökningar bedriven av amatörer, det
 vill säga av behöriga personer intresserade av radioteknik,
 endast av personligt intresse och utan ekonomiskt syfte.
 
-1.57 (RR) \emph{Amatörsatellittjänst} \cite[1.57]{ITU-RR}\\
+1.57 (RR) \emph{Amatörsatellittjänst}~\cite[1.57]{ITU-RR}\\
 En radiokommunikationstjänst som använder rymdstationer på
 jordsatelliter för samma ändamål som för \emph{Amatörradiotjänsten}.
 
-1.96 (RR) \emph{Amatörradiostation} \cite[1.96]{ITU-RR}\\
+1.96 (RR) \emph{Amatörradiostation}~\cite[1.96]{ITU-RR}\\
 Radiostation inom \emph{amatörradiotjänst}.
 
 \subsection{Artikel 25 (RR) Amateur services}
@@ -131,7 +131,7 @@ \subsection{Sektion II. Amatörsatellittjänst}
 ska tillse att tillfredsställande jordkontrollstationer upprättas före
 uppskjutningen för att säkerställa att varje rapporterad skadlig störning
 skall kunna avbrytas omedelbart av den bemyndigande administrationen.
-Se 22.1. \cite[25.11]{ITU-RR}\footnote{22 behandlar ''Space Services''}
+Se 22.1.~\cite[25.11]{ITU-RR}\footnote{22 behandlar ''Space Services''}
 
 \subsection{Artikel 5 Frekvenstilldelning}
 

koncept/chapter1-5.tex

@@ -173,7 +173,7 @@ \subsubsection{Ljusvågor}
 som ljus.
 Ljusets utbredningshastighet beror av vilket material, som det passerar igenom.
 I vakuum är hastigheten störst, \(c = 299\, 792\, 458\ \text{[m/s]}\)
-(= ca \(3 \cdot 10^8\ \text{[m/s]}\)) \cite{SIbrochure8}.
+(= ca \(3 \cdot 10^8\ \text{[m/s]}\))~\cite{SIbrochure8}.
 
 I tätare ämnen är hastigheten lägre, till exempel i glas ca
 \qty{200000000}{\metre\per\second}.

koncept/chapter1-7.tex

@@ -145,7 +145,7 @@ \subsubsection{Termiskt brus}
 Man kallar detta spektrum i daglig tal för \emph{termiskt brus}
 (eng. \emph{thermal noise}), eftersom det beror på temperaturen hos motståndet,
 eller \emph{Johnson noise}, efter J.~B. Johnson som 1928 fann att detta brus
-fanns i alla ledare \cite{ott1988}.
+fanns i alla ledare~\cite{ott1988}.
 Brus skapar en variation i spänning och ström, som illustreras i bild
 \ssaref{fig:BildII1-34}.
 

koncept/chapter10-1.tex

@@ -21,7 +21,7 @@ \subsection{Om EMC-lagen}
   försämras i en oacceptabel utsträckning.
 \end{itemize}
 
-Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet, \emph{SFS 1992:1512} \cite{SFS1992:1512}
+Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet, \emph{SFS 1992:1512}~\cite{SFS1992:1512}
 ger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer rätt att i fråga om
 kommunikationer eller näringsverksamhet eller skydd för liv, personlig säkerhet
 eller hälsa meddela föreskrifter om EMC.
@@ -50,7 +50,7 @@ \subsection{Utdrag ur LEK}
 \index{störning!tillåten}
 
 Post- och telestyrelsens föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för
-användning av vissa radiosändare \emph{PTSFS 2022:19} \cite{PTSFS2022:19}
+användning av vissa radiosändare \emph{PTSFS~2022:19}~\cite{PTSFS2022:19}
 hänvisar till lag om elektronisk kommunikation \emph{LEK} \emph{SFS 2022:482}
 \cite{SFS2022:482}.
 Där kan följande läsas om åtgärder vid störningar:

koncept/chapter13-1.tex

@@ -29,8 +29,8 @@ \section{Fonetiska alfabet}
 \label{fonetiska_alfabet}
 
 Ibland behöver man göra förtydliganden genom att bokstavera.
-Det internationella finns i ITU radioreglemente (RR) \cite[Appendix 14]{ITU-RR}
-och kravställs i CEPT för HAREC \cite[Annex 6]{TR6102}.
+Det internationella finns i ITU radioreglemente (RR)~\cite[Appendix 14]{ITU-RR}
+och kravställs i CEPT för HAREC~\cite[Annex 6]{TR6102}.
 
 Svenska radioamatörer ska kunna två fonetiska alfabet, dels det
 internationella och dels det svenska.

koncept/chapter13-2.tex

@@ -65,7 +65,7 @@ \subsection{Bakgrund}
 
 I reglementesprovet för amatörradiocertifikat ingår frågor om Q-förkortningar.
 
-I CEPT-rekommendation T/R~61-02 \cite[Annex 6]{TR6102} nämns följande allmänna
+I CEPT-rekommendation T/R~61-02~\cite[Annex 6]{TR6102} nämns följande allmänna
 Q-förkortningar som berör amatörradio.
 Radioamatörerna använder emellertid i praktiken fler Q-förkortningar varav
 några räknas upp sist i tabellen.

koncept/chapter13-4.tex

@@ -39,7 +39,7 @@ \subsection{Internationella nödfrekvenser}
 frekvens för nöd- och säkerhetstrafik.
 Det finns inte längre krav på att fartyg ska ha radiopassning på frekvensen
 vilket framgår av \emph{Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
-	om radioutrustning på fartyg} TSFS 2009:95 \cite[\S22]{TSFS2009:95}.
+	om radioutrustning på fartyg} TSFS~2009:95~\cite[\S22]{TSFS2009:95}.
 (Läs mer om nödfrekvens i avsnitt~\ssaref{subsec:noedtrafik})
 
 \begin{historiabox}
@@ -58,7 +58,7 @@ \subsection{Internationella nödfrekvenser}
 \end{center}
 
 Frekvensen \qty{2182}{\kilo\hertz} är fortfarande reserverad i ITU
-Radioreglemente (RR) \cite{ITU-RR} för ''Distress and safety communications''
+Radioreglemente (RR)~\cite{ITU-RR} för ''Distress and safety communications''
 och radiopliktiga fartyg som trafikerar vatten i och utanför kustnära områden
 ska ha radioutrustning för frekvensen.
 
@@ -72,7 +72,7 @@ \subsection{Nödtrafik}
 ska känna till bestämmelser om nödtrafik och användningen av
 amatörradiostationer vid naturkatastrofer.
 
-ITU Radioreglemente (RR) \cite{ITU-RR} har sedan WRC-07 inte längre information
+ITU Radioreglemente (RR)~\cite{ITU-RR} har sedan WRC-07 inte längre information
 om ''Distress and safety communications'' för annat än
 GMDSS (\emph{Global Maritime Distress and Safety System})
 
@@ -85,7 +85,7 @@ \subsection{Nödtrafik}
 (\emph{ICET-98}).
 Konferensen ledde fram till Tampere-konventionen ''The Tampere Convention on
 the Provision of Telecommunication Resources for Disaster Mitigation and Relief
-Operations'' \cite{TampereConvention}.
+Operations''~\cite{TampereConvention}.
 Konventionen trädde i kraft 8~januari 2005.
 
 I enlighet med konventionen har IARU infört rekommendationer om regionala och
@@ -105,7 +105,7 @@ \subsection{Nödtrafik}
 \end{center}
 
 För vidare läsning rekommenderas
-\emph{IARU Emergency Telecommunications Guide} \cite{IARU-ETG}.
+\emph{IARU Emergency Telecommunications Guide}~\cite{IARU-ETG}.
 
 \newpage % layout
 \subsection{Om du hör en nödsignal på radio}

koncept/chapter13-5.tex

@@ -3,10 +3,10 @@ \section{Anropssignaler}
 
 \subsection{Anropssignalernas syfte}
 
-Alla radiosändare ska vara identifierbara, så att man kan veta vem
-som sänder \cite[\S19.1]{ITU-RR}.
+Alla radiosändare ska vara identifierbara, så att man kan veta vem som
+sänder~\cite[\S19.1]{ITU-RR}.
 Identifiering görs med hjälp av en anropssignal, som är en kombination av
-bokstäver, (A--Z) och siffror (0--9). \cite[\S19.45]{ITU-RR}.
+bokstäver, (A--Z) och siffror (0--9).~\cite[\S19.45]{ITU-RR}.
 Ett tecken är antingen en bokstav eller siffra.
 Nationella bokstäver som Å, Ä och Ö samt andra specialtecken används inte.
 Anropssignaler är internationellt koordinerade och unika, vilket är nödvändigt
@@ -18,7 +18,7 @@ \subsection{Anropssignalernas syfte}
 \item Alla sändningar med falsk eller missledande identifiering är förbjuden
 \cite[\S19.2]{ITU-RR}!
 
-\item Alla amatörradiosändningar ska vara identifierade \cite[\S19.4, \S19.5]{ITU-RR}.
+\item Alla amatörradiosändningar ska vara identifierade~\cite[\S19.4, \S19.5]{ITU-RR}.
 \end{itemize}
 
 Identifiering sker normalt i tal eller på morsetelegrafi, men även andra former
@@ -36,7 +36,7 @@ \subsection{Anropssignalernas sammansättning}
 
 Varje land disponerar en eller flera serier med unika anropssignaler för all
 sin radiotrafik.
-Dessa utformas enligt ITU Radioreglemente (RR) \cite[\S19]{ITU-RR} på sätt,
+Dessa utformas enligt ITU Radioreglemente (RR)~\cite[\S19]{ITU-RR} på sätt,
 som beror på syftet med varje särskild radiostation.
 I RR finns definitioner för olika slags stationer, till exempel stationer för
 fast radio, landmobila stationer, stationer i fartyg, i sjöräddningsfarkoster,
@@ -54,7 +54,7 @@ \subsection{Identifiering av amatörradiostationer}
 kompetensprov.
 
 Anropssignaler för amatörradio är uppbyggda av ett prefix, en siffra och ett
-suffix på följande sätt \cite[\S19.68, \S19.69]{ITU-RR}:
+suffix på följande sätt~\cite[\S19.68, \S19.69]{ITU-RR}:
 
 \begin{itemize}
 \item Prefixet består vanligtvis av två tecken, exempelvis SM~(Sverige), 9A~(Kroatien)
@@ -70,7 +70,7 @@ \subsection{Identifiering av amatörradiostationer}
 högst fyra tecken, där det sista tecknet inte får vara en siffra.
 
 Anropssignaler för speciella ändamål, exempelvis för att fira något jubileum,
-kan ha suffix som består av fler än fyra tecken \cite[\S19.68A]{ITU-RR}.
+kan ha suffix som består av fler än fyra tecken~\cite[\S19.68A]{ITU-RR}.
 Sådana anropssignaler, eller andra som inte följer formatmallen, behöver i så
 fall godkännas av PTS innan de kan tilldelas av SSA.
 
@@ -189,7 +189,7 @@ \subsection{Identifiering av amatörradiostationer}
   Vid osäkerhet -- vänd dig till SSA!
 
 \item Utländsk radioamatör på besök i Sverige ska använda sin
-  anropssignal från det egna landet, föregånget av \signal{SM/}. Till exempel \signal{SM/LA9XX} vilket låter som ``S M streck L A nia X X'' \cite{TR6101}.
+  anropssignal från det egna landet, föregånget av \signal{SM/}. Till exempel \signal{SM/LA9XX} vilket låter som ``S M streck L A nia X X''~\cite{TR6101}.
 \end{itemize}
 
 \subsection{Nationella prefix}
@@ -477,7 +477,7 @@ \subsection{Tystnadsplikt}
 \index{LEK}
 
 Innehållet i en radioförbindelse skyddas av
-\emph{Lag om elektronisk kommunikation (LEK)} \cite{SFS2022:482}.
+\emph{Lag om elektronisk kommunikation (LEK)}~\cite{SFS2022:482}.
 I LEK regleras tystnadsplikt för radiobefordrade meddelanden i kapitel~6.
 
 \begin{quote}

koncept/chapter13-6.tex

@@ -22,7 +22,7 @@ \subsection{Introduktion}
 För att koordinera frekvensanvändningen samarbetar olika länders ansvariga
 myndigheter i Internationella Teleunionen (ITU) för att ha en gemensam
 utgångspunkt för sina beslut, som publiceras som
-ITU Radioreglemente \cite{ITU-RR}.
+ITU Radioreglemente~\cite{ITU-RR}.
 
 ITU:s Radioreglemente är dock inte ett tvingande dokument för
 administrationerna, och därmed gäller det inte per automatik över

koncept/chapter3-4.tex

@@ -502,7 +502,7 @@ \subsection{Toppvärdeseffekt PEP}
 
 \paragraph{Beräkning och mätning av PEP-effekt}
 
-Uteffekten definierad som \emph{Peak Envelope Power (PEP)} \cite[1.157]{ITU-RR}
+Uteffekten definierad som \emph{Peak Envelope Power (PEP)}~\cite[1.157]{ITU-RR}
 är ''den medeleffekt som matas in i en antennmatarledning under det högsta
 effektvärdet inom en frekvenscykel och mätt under normal drift''.
 %

koncept/chapter4-1.tex

@@ -164,7 +164,7 @@ \subsection{Parallellkoppling av jord}
 
 Om vi istället ansluter våra tre laster med individuella ledare till jord
 kommer de olika strömmarna inte att samverka, detta är en parallellkoppling
-av jord \cite[kap 3]{ott1988}, se bild~\ssaref{fig:kap4-2}.
+av jord~\cite[kap 3]{ott1988}, se bild~\ssaref{fig:kap4-2}.
 Vi har därmed åstadkommit en isolation mellan strömmarna med avseende på
 jordanslutningen.
 
@@ -294,7 +294,7 @@ \subsection{Isolerad jordning}
 En strategi för att skapa isolation från jordvägen är att helt enkelt
 isolera signalerna och deras jord från kraftförsörjningens jord, detta kallas
 för \emph{isolerad jordning} (eng. \emph{isolated bonding} även \emph{isolated
- bonding network, IBN}) \cite[kap 3.2.4]{K27-1991}.
+ bonding network, IBN})~\cite[kap 3.2.4]{K27-1991}.
 Man börjar plötsligt prata om \emph{skyddsjord} skilt från \emph{signaljord}
 (eng. \emph{signal ground}).
 
@@ -422,7 +422,7 @@ \subsection{Sammankopplad jordning}
 \index{skyddsjord}
 
 En annan strategi är \emph{sammankopplad jordning} (eng. \emph{mesh bonding}
-och \emph{mesh bonding network, mesh-BN}) \cite[kap 3.2.3]{K27-1991}
+och \emph{mesh bonding network, mesh-BN})~\cite[kap 3.2.3]{K27-1991}
 där man istället för att isolera satsar på att koppla samman jordarna, hårt.
 Varje signalkabel sitter ansluten mot \emph{chassijord} och därmed
 \emph{skyddsjord} och man låter därmed jordarna sammankopplas.

koncept/chapter7-3.tex

@@ -31,7 +31,7 @@ \subsection{Ändmatad halvvågsantenn}
 antennelement kallas Zepp-antenn och användes först hängandes under ballonger
 och luftskepp, så kallad zeppelinare.
 
-\emph{J-antennen} (eng. \emph{J-pole}) \cite[J-antenne]{Rothammel2001} är
+\emph{J-antennen} (eng. \emph{J-pole})~\cite[J-antenne]{Rothammel2001} är
 elektriskt lika Zepp-antennen men den tillverkas oftast av metallrör, eller
 för portabelt bruk, av bandkabel och kallas då ofta för \emph{Slim-Jim}.
 

koncept/chapter8-5.tex

@@ -134,7 +134,7 @@ \subsection{Fädning eller signalbortfall}
 \subsection{Om amatörradiobanden på kortvåg}
 \label{om_kortvågsbanden}
 
-En mer omfattande analys finns i \cite{ARRLHDB2015}.
+En mer omfattande analys finns i~\cite{ARRLHDB2015}.
 
 \subsubsection{1,8 MHz (160 m)}
 \index{vågutbredning!1,8 MHz}

koncept/emf-sammanfattning.tex

@@ -108,7 +108,7 @@ \subsection{Praktisk hantering}
 
 \item Folkhälsomyndighetens webbplats.
 
-\item Federal Communications Commission (FCC) OET bulletin 65 supplement B \cite{OETbul65b}.
+\item Federal Communications Commission (FCC) OET bulletin 65 supplement B~\cite{OETbul65b}.
 
 \item EU-direktiv 1999/519/EG~\cite{1999/519/EG}
 \end{itemize}

koncept/inledning.tex

@@ -38,7 +38,7 @@ \section*{En hobby med krav}
 För den som godkänts i ett sådant prov utfärdas ett harmoniserat
 amatörradiocertifikat (HAREC).
 
-Det svenska certifikatet bygger på CEPT HAREC krav \cite{TR6102},
+Det svenska certifikatet bygger på CEPT HAREC krav~\cite{TR6102},
 med anpassning till svensk frekvensplan i Bilaga~\ssaref{svensk frekvensplan}.
 
 %% De detaljerade CEPT HAREC-kraven finns i Bilaga \ssaref{CEPT HAREC}, där även
@@ -126,7 +126,7 @@ \section*{VAD behöver en radioamatör kunna?}
 amatörradiocertifikat (HAREC).
 Rekommendationen anger kompetensnivån HAREC.
 %
-Det svenska certifikatet bygger på CEPT HAREC krav \cite{TR6102},
+Det svenska certifikatet bygger på CEPT HAREC krav~\cite{TR6102},
 med anpassning till svensk bandplan i bilaga~\ssaref{svensk frekvensplan}.
 %De detaljerade CEPT HAREC kraven finns i Bilaga \ssaref{CEPT HAREC}, där även
 %referenser till den eller de del-kapitel som avses uppfylla utbildningskraven.